Medlemsportalen 2019

Under november och december 2018 har vi arbetat med tekniska lösningar för att på ett så bra sätt som möjligt kunna publicera mer innehåll under rubrikerna i ”Medlemsportalen”. Mycket material har skannats i de böcker, avskrifter, antavlor m.m. som föreningen genom åren publicerat. Där håller vi på med register/sökfunktioner m.m.
Årets databas är Hallands emigranter, en databas som i färdigt skick kommer att omfatta ca 55 000 poster. 14 hallandssocknar har inga registrerade emigranter. Övriga socknar har registrerade emigranter fram till slutet av 1800-talet. Vårt mål är nu att få en komplett databas för samtliga socknar fram till 1930. Denna databas kommer att presenteras lagom till Släktforskardagarna i Borås i slutet av augusti.
Under första kvartalet 2019 kommer vi att lägga ut tre olika huvudområden:
Hallands befolkning
Först ut blir uppdateringen av Hallands befolkning. Totalt har 30 socknar fått uppdateringar och databasen innehåller nu 1 050 000 poster. Rättelser i databasen kan som tidigare skickas till vårt kansli. Inskickade rättelser kommer att vara uppdaterade vid nästkommande utgåva i januari 2020.
Sperlingsholm torpkontrakt
I samband med freden i Brömsebro 1645 blev som bekant Halland svenskt för en tid av 30 år. Som vår förste ”landshövding”, med titeln guvernör, utsågs Caspar Otto Sperling. År 1649 överlät drottning Kristina gården Klackerup i Övraby socken norr om Halmstad, som förläning till Sperling. Godset fick efter detta heta Sperlingsholm.
Sperlingsholm har efter detta ägts av många kända adelsfamiljer så som Wrangel, Hamilton och Kuylenstierna. Godset har ett välbevarat och innehållsrikt gods arkiv som ger en unik inblick i drygt 300 års förvaltning och kopplingar till civil samhället utanför. Vi fick för några år sedan möjlighet att fotografera arkivet med inriktning på främst personhistoria. Den första men också största delen av det fotograferade materialet, som nu blir tillgängligt, utgörs av arrendekontrakt för torpare och bönder. Senare kommer även bondekontrakt, anställningshandlingar och en del kartmaterial att läggas till och bli tillgängliga.
Mantalslängder
Att forska i mantalslängder är en rik källa till kunskap. Längderna utgjorde underlag för personbeskattning och finns från 1628 ofta bevarade från mer eller mindre varje år. När inte kyrkoarkiv finns eller tiden före husförhörslängden kan detta vara en guldgruva för dig som forskare. Möjligheten att kunna följa en gård eller släkt årsvis framåt hjälper dig att skriva din egen unika personhistoria. Det som brukar vara ett hinder är att de ibland kan vara ganska svårlästa. Här ger vi er möjlighet att forska i avskrivna längder från Getinge, Rävinge, Trönninge, Eldsberga, Nösslinge, Skällinge samt Släp.