Foto: Peter Nordell
Den 22–23 augusti hölls Släktforskardagarna 2026 i Borås
Under två dagar fylldes den gamla konferensanläggningen Åhaga av släktforskare, föreningar, arkiv, företag och föreläsare från hela landet. Evenemanget öppnades efter bandklippning och musik av Hemvärnets musikkår. Över 1000 biljetter var sålda i förköp och ytterligare besökare strömmade in under de två dagarna.
”Från kyrkoarkiv till DNA-forskning”
Årets tema gick som en röd tråd genom hela arrangemanget. Kyrkböcker, domböcker och andra traditionella källor är fortfarande grunden för vår forskning, men dagens släktforskare har samtidigt fått tillgång till verktyg som för bara några årtionden sedan hade varit svåra att föreställa sig.
Hallands Släktforskarförening fanns naturligtvis på plats.
I vår monter B2 kunde vi berätta om föreningen och om de möjligheter som finns för den som forskar om halländska släkter. Som vanligt blev montern också en uppskattad mötesplats. Många medlemmar kom förbi, det diskuterades forskningsproblem och erfarenheter utbyttes – och naturligtvis blev det många trevliga pratstunder.
Hallands Släktforskarförenings monter bemannades av: Ann-Christin och Åke Eliasson, Hans Lindmark, Britta Montelius, Peter Nordell, Ulrika Persson, Ulla Thorstensson samt Margot och Håkan Westerlund.
Artificiell intelligens – AI gör entré inom släktforskningen
Om det fanns ett ämne som särskilt pekade framåt under årets dagar så var det artificiell intelligens. AI har på kort tid gått från att vara något ganska främmande för många släktforskare till att bli ett möjligt hjälpmedel i det praktiska forskningsarbetet.
AI som medförfattare – men släktforskaren har sista ordet
Peter Sjölund visade exempelvis på hur AI kan användas som forskarassistent och medförfattare när åratal av insamlade fakta ska förvandlas till en levande berättelse. AI kan hjälpa till att finna en röd tråd, föreslå rubriker, förenkla ett svårt språk och renskriva handskrivna dokument. Samtidigt betonades något som är minst lika viktigt: källkritiken måste finnas kvar och det är fortfarande släktforskaren själv som måste avgöra vad som faktiskt är sant.
DNA fortsätter att öppna nya dörrar
DNA-forskningen hade förstås också en framträdande plats. Här har utvecklingen redan förändrat släktforskningen i grunden. Gamla frågetecken kring okända fäder och försvunna släktingar kan i dag ibland lösas genom en kombination av traditionella arkivkällor, släktträd och DNA.
Fredrik Mejster tog i sitt föredrag upp just ”Okända fäder och anonyma mödrar”, medan andra programpunkter behandlade DNA-forskningens olika möjligheter. Kombinationen av de gamla källorna och den moderna tekniken illustrerade kanske bättre än något annat årets tema.
Men Släktforskardagarna handlade långt ifrån bara om ny teknik. Programmet bjöd på en imponerande bredd.
Dick Harrison talade om Kalmarkriget och Älvsborgs lösen, Anna-Lena Hultman om fastighetsforskning i staden och Ted Rosvall om hur man hittar de människor som tycks ha försvunnit ur källorna.
Släktforskardagarnas stora styrkor
Ett annat inslag på mässan var som vanligt också ett mycket stort utbud av litteratur med koppling till släktforskning och många lämnade mässan med tunga bokpåsar.
Just denna blandning är en av släktforskardagarnas stora styrkor. Här kan den erfarne forskaren hitta nya metoder och specialområden samtidigt som nybörjaren får hjälp att ta sina första steg.
Årets eldsjäl
Under lördagskvällen avhölls en bankett där priser för insatser för släktforskningen utdelades. Priset för årets eldsjäl 2026 inom släktforskningen gick till Magnus Lindskog som tilldelades den prestigefyllda utmärkelsen för sitt omfattande och mer än 30-åriga engagemang, bland annat som ordförande i Österlens Släkt- och Folklivsforskarförening.
Sist men inte minst.
Släktforskardagarna 2027 äger rum 21–22 augusti på Elmia i Jönköping med Jönköpingsbygdens Släktforskarförening som arrangör – och den saken lär vi återkomma till!
Peter Nordell.
© 2026 Foto: Peter Nordell. Alla bilder är upphovsrättsskyddade