”Folket i Köinge kyrkby”, av Ingemar Rosengren.
Större delen av denna bok är en katalog över alla, med undantag av anställt tjänstefolk, som varit bofasta i Köinge kyrkby från slutet av 1600-talet, då källskrifterna börjar bli tillräckligt utförliga för att göra en sådan förteckning möjlig, till omkring år 1900. Den innehåller också några kapitel med fler upplysningar om byn, huvudsakligen hämtade från häradets domböcker. (Innehållsförteckning finns på näst sista sidan.)
Köinge församlingssida på Medlemsportalen ⇨
“Folket i Axtorna och Lunnagård
två byar i Köinge” av Ingemar Rosengren. Axtorna och Lunnagård ligger i det sydöstra hörnet av Köinge socken. Denna bok kan ses som en katalog över alla, med undantag av anställt tjänstefolk, som varit bofasta där från slutet av 1600-talet, då källskrifterna börjar bli tillräckligt utförliga för att göra en sådan förteckning möjlig, till omkring år 1900.
Köinge församlingssida på Medlemsportalen ⇨
“Folket i Hakestad, Ranered, Björka, Lustorp, Domarp och Svenstorp i Köinge” av Ingemar Rosengren. Denna bok kan ses som en katalog över alla, med undantag av anställt tjänstefolk, som varit bofasta i ovannämnda byar och hemman från slutet av 1600-talet, då källskrifterna börjar bli tillräckligt utförliga för att göra en sådan förteckning möjlig, till omkring år 1900. I källskrifterna brukar Hakestad och Lustorp kallas byar och de övriga enstaka hemman. De bildar ett sammanhängande område, och utgör, kan man förenklat säga, de västliga delarna av Köinge socken. De är tagna i samma ordning som i kyrkans husförhörslängder, som också är deras ordning från söder mot norr.
Köinge församlingssida på Medlemsportalen ⇨
“Faurås härads tingshus i Köinge, något om häradet, tingsstaden, tingshuset och domböckerna.
” av Ingemar Rosengren. Den svenska landsbygdens indelning i härader finns belagd sedan medeltiden och slutade existera på 1970-talet. På en plats som kallades häradets tingsstad var flertalet av dess invånare skyldiga att på egen bekostnad bygga och underhålla ett tingshus. När frågor som berörde tingshuset avhandlades vid häradstingen skulle alla de s.k. tingshusbyggnadsskyldiga i princip närvara, men de lät sig vanligen representeras av valda ombud, ungefär ett från varje socken. De allra flesta uppgifterna om ett tingshus finns i vederbörande häradsrätts domböcker, d.v.s. härads- rättens protokoll. Faurås härads domböcker finns bevarade från år 1668. I de äldsta domböckerna för detta härad står det bara i undantagsfall var tingen hölls.
Köinge kyrkby var Faurås härads tingsstad säkert sedan 1687, troligen sedan långt tidigare, och till år 1906. Det tingshus som fanns i Köinge då står ännu kvar.
Köinge församlingssida på Medlemsportalen ⇨