Getinge socken omges av bergsområden i väster och öster, med en flack slättbygd däremellan, som delas av Suseån.
De tre dominerande dragen i det halländska landskapet är kusten, slättbygden och skogsbygden. Getinge socken ligger i övergången mellan slättbygd och skogsbygd. Landskapet genomflytes av Suseån, som har två källflöden. Det ena från Slättåkradalen ut på låglandet i en vid båge mot nordväst, nära Kvibille.
Det andra längre åt nordväst, vid Mostorp. Åns växlande vattenföring var länge ett allvarligt problem p. g. a. att omgivningarna översvämmades vid större nederbördsmängder.
Det berättas att år 1925, när en man vid namn Carl Steen kom från Skåne för att titta på den mekaniska verkstaden och gjuteriet som då var till salu, svämmade Suseån över. Carl Steen visste inte då att det var en översvämning, han såg ju ingen å. Efter en dag reste han hem och berättade för sin fru att ”det var ett vackert samhälle som låg runt en liten sjö. När familjen Steen efter någon vecka återkom till Getinge fanns där ingen sjö, då fanns där en å. Genom rättning av Suseån 1956-59 har översvämningarna minskat betydligt. Man kan dela upp Getinge socken i kyrkbyn ett område vid Getinge kyrka, och ett stations- och industriområde vid järnvägen med lantgården Brogård mitt i.
Gårdarna Eskilstorp och Yttergård var gräns mot Rävinge socken, Fröllinge gods med stora domäner var gräns mot Rävinge, Kvibille och Slättåkra. Hönryd, Vearp, Uppnora Vägbro och Mostorp var gräns öster och norr ut mot Asige och Slöinge. Västerut var det Stora Berg, Öringe, Stålarp och Hörsås som var sockengräns.
I nuvarande Getinge kyrka ingår murverk från en medeltidskyrka daterad till 1100-talet.
På kyrkogården finns en unik gravvård som sattes upp 1885 på torparen Karl Jonassons grav. Stenen är en meteor som föll ned vid Vallanäs i mitten av 1870-talet och Karl Jonasson var åsyna vittne till händelsen och då bestämde han att den skulle pryda hans grav.
På gården Getinge 5:23 som uppfördes år 1884 och ligger strax norr om kyrkan fanns samhällets första poststation (åren 1874-86) med stall för postdiligensen. Där fanns också skjutsstation fram till år 1906 då hotellet vid stationen tog över. Ortens första affär startades i detta hus och fanns kvar till stationssamhället började byggas ut.
Ar 1886 var ett märkesår för Getinge, då kom järnvägen att gå genom samhället. Den 19 september 1886 var det invigning av järnvägen mellan Halmstad och Varberg. Kung Oscar II och hans tre söner Gustaf, Oscar och Eugen var närvarande.
Med Järnvägen kom så industrier att byggas, först ut var det Getinge Gjuteri, därefter byggde och startade Olander Larsson Hallands Frökontor och Getinge Tegelbruk. Samme man startade något senare Getinge Nya Mekaniska Verkstad och då kom gjuteriet att ingå i detta.
Alltsedan dess har Getinge varit ett industrisamhälle som har byggts ut på olika håll och inom många olika branscher och i dag finns det ett väl utbyggt industri och affärsnät.
Getinge är i dag ett namn på världskartan – känt för produkter från Getinge AB.
Av all denna verksamhet har det växt fram ett behov av bostäder till alla de anställda samt andra samhällsnyttiga institutioner.
Getinge kommun hade duktiga och framsynta kommunalmän och Getinge var första landsortskommun som centraliserade kommunförvaltningen, detta skedde redan i början av 1940-talet. Det byggdes egna hem, hyresfastigheter, medborgarehus med biograf samt tandläkare och doktor kom att placeras i samhället.
1952 kom Rävinge socken/kommun att sammanslås med Getinge. Med Get från Getinge och Inge från Rävinge blev namnet Getinge. Kommunen fortsatte att utvecklas och skola, barnavården och åldringsvården byggdes ut. Det var en blomstrande kommun som med något tunga steg gick in i storkommunen Halmstad den I januari 1974.
Hembygdsföreningen
Den bildades den l8 september 1973 och fick en mycket god start. Det kändes som ett behov av att, tillsammans i en förening kunna skydda och bevara vad som fanns i bygden. I första paragrafen i hembygdsföreningens stadgar står det: ändamålet är att inom Getinge och Rävinge socknar slå vakt om bygdens kulturarv och att alla invånare skall ges hemkänsla i orten.
Behovet av en hembygdsgård växte sig allt starkare och efter förhandlingar med kommunen som ägare till Brogård, blev det klart med hyreskontrakt. Invigningen av Brogård till hembygds- gård skedde midsommardagen 1975. Brogård är den stamfastighet i Getinges historia, vars mark har styckats upp till tomter för samhällets utbyggnad. Framhuslängan/boningshuset är byggd på 1850-talet, tillbyggd på 1920-talet samt renoverad under senare tid.
Som hembygdsgård är Brogård mittpunkten i allt hembygdsarbetet. Den är möblerad med inventarier av olika slag och olika åldrar, allt skänkt av folket i Getinge och Rävinge. Gården är inredd så att den påminner om ett äldre boningshus. Detta ger en enorm hem- känsla. Hembygdsföreningen önskar att Brogård som hembygdsgård skall vara ett kulturellt centrum, där alla känner sig hemma både nu och i framtiden.
Litteratur
”Getinge i forntid och nutid” skriven år 1927 av Aug. Carling, då rektor i Getinge. Han skriver i förordet att det är ett djärvt företag och dubbelt djärvt blir det, då författaren, som här är fallet, saknar föregående erfarenhet av hembygdsforskning och därtill är relativt nyinflyttad.
Men han har gjort ett gott arbete och det har varit och är fortfarande en god källa att hämta kunskap om vår bygd i.
”Getinge – Rävinge – vår hembygd” blev färdig och kom ut till försäljning i november 1998. Den boken är inte en persons arbete – utan ett arbete av många som på olika sätt hjälpt till att ge boken innehåll och utseende. Denna hembygdsbok har sin början där Aug. Carling slutade och följer sedan upp samhällets utveckling samt dokumenterar bygden genom bilder, minnesanteckningar och samtal med de boende i Getinge och Rävinge fram till nuvarande tid.
”Byar och gårdar i Rävinge socken från äldsta tid – 1850”, skriven av Lennart Larsson Gunnesgård. I denna bok beskriver han de levnadsvillkor och förhållanden som rått för Rävingeborna under gångna tider.
”Fröet som gav 1000-falt” skriven av Eric Hägge, Halmstad, är en biografi över Olander Larsson, skaparen av AB Hallands Frökontor, en berättelse om mannen, verket och bygden.
Det finns också en sammanställning över ”Kulturhistorisk undersökning av Getinge socken” år 1981. Undersökningens syfte var att mot en bakgrund i en sockenhistorik ta fram och presentera områdets kulturhistoriska värden, hur de bör utnyttjas som en tillgång och bevaras åt eftervärlden.
Fornminnen och fornlämningar
I båda hembygdsböckerna finns mycket skrivet om bygdens forntid och fornminnen. Där är redovisat olika föremål som är upphittade i åkrar och på andra ställen. Tyvärr så har hembygdsföreningen inte många sådana kvar i sin ägo. Föremålen finns dels kvar i de gårdar där de upphittats, dels på museet i Halmstad och det finns även sådana fynd från Getinge på Statens historiska museum i Stockholm.
Även ortens fasta fornlämningar finns redovisade i båda hembygdsböckerna. Bengt Elfström tidigare lärare i Getinge samt mångårig medarbetare i Riksantikvarieämbetets fornminnesinventeringar i Sverige, har i den senaste boken redogjort för vad som blivit känt under senare år. Han talar om de stora järnvägs-, väg- och gasledningsprojekten som berört vår bygd under 1980- och 1990-talen. Där har tillfälle givits att se vad som döljer sig under markytan samt till viss del gett svar på frågan var de tidiga inbyggarna i våra trakter bodde, vad människor sysslade med, vilka bruksföremål de använde och hur de lagade sin mat.
Jag som skrivit detta, är född i Getinge, närmare bestämt i en backstuga i Vallanäs. Min far ägde stugan men den låg på mark som tillhörde Fröllinge gods. Far var gårdssnickare där i över 50 år. Som minne av hans långa tjänst på Fröllinge har jag 2 stycken medaljer i silver.
Jag har bott kvar i Getinge socken och gör så fortfarande och har med intresse kunnat följa utvecklingen – från barndomens skola, konfirmandundervisningen, arbetsmöjligheterna, nöjena som fanns att tillgå, en lön från 25:- kr i månaden + mat och rum, – till dagens löner och pensioner, bra bostäder, cyklar, bilar och möjligheten att göra nästan vad man önskar…. Dagens ungdom får en god utbildning, radio och TV är var och ens egendom – listan kan göras lång.
Det är en dynamisk förändring av vårt samhälle som har skett under en ”mansålder”.
Jag är tacksam för att jag har fått vara med. Men jag önskar att kommande släkten måtte se värdet av att bevara de gamla minnena och sakerna och leva upp till vår hembygdsförenings ändamål att slå vakt om bygdens kulturarv och ge alla invånare hemkänsla i orten.
Eva Johansson
Getinge kyrka
Till sin äldsta del troligen från 1100- talet. Om- och tillbyggd 1830, varvid koret nedrevs och långhuset avsevärt förlängdes. Nuvarande torn uppfört 1890, då det gamla nedrevs, vilket uppförts 1712, sedan föregående torn förstörts genom åskeld. Byggd av gråsten i vitrappning. Halvcirkelformig koravslutning. Sakristia utbyggd vid norra sidan 1890. Gammal nattvardskanna av malm på tre fötter. Vacker, rikt skulpterad dopfunt av trä i barock. Rester av gammal predikstol i renässans förvaras å kyrkans vind. I kyrkan 2 träskulpturer av Aron och Johannes Döparen. 16-stämmig orgel, byggd av Magnusson, Göteborg. I tornet 2 klockor, en mindre från 1767, en större från 1808 (omgjuten 1905), båda med inskription. – Ett för Fröllinge gods avsett gravkor borttogs 1890. Bland gravvårdarna märkes en meteorsten – 30X20 cm. – nedfallen på Fröllinge ägor på 1870-talet. I kyrkans yttervägg en runsten från 1000-talet inmurad. Kyrkogårdsgrindar av konstsmide (troligen från 1700-talet).
John Jacobsson, Hallands kyrkor i ord och bild. 1932 Sid. 66.
Ur Halland Landsbeskrifning 1729, Halmstads fögderi.
Kyrckian regal finnes wara något bristfällig på ena sijdan av blytaket, jemte ena sijdan af Wapnhusetaket, men wäggarne så in- som utom behåldne jemte tornet. Dess inkomster belöper efter Kyrckio Inspectorens gifna forteckning åhrln utom denn förr Specificierade tijonden till 27 Dlr 4. 4 p. Smt Hospital eller fattighuus finnes intet wid Kyrckian eij heller i långl. Tijder warit, utan de fattige utj Socknen, emellan det de utj landet om underhåld söckia, sig i Backastugor ock byame uppehålla.
Sätesgården Fröllinge bestående af gammalt frällse till 1 3/4 hemmantal, är utj denne Sockn belägen, ock nu fürtijden beboes av danska Fröken Ahlefeldt, ock är till manhuusen bebygt med en gammal steenhuus byggning, hwarwid är en liten Trägård, därutj några gamble frukträ finnes av ringa wärde. 2ne ruinerade fiskedammar, har elliest Skoug af Book, Eek, Biörk och ahl, dehls enskijlt och dels samfält, med Säterjet belägen, dock den samfälte Sätesgårdens underliggande hemman tillhörig, hwarintill gräntsar någon samfält Crono ock utsockne frälsehemmans skougar å andra sidan, är ock utj samma skougar 2ne små insiöar, hwar utj funns litet fisk af Ruder, abbor och mört.
Inga Sockne allmännigar, med skoug Berg eller wattn, Metal- ler eller Bergsarter, leer ellerjord af nyttigheten, eller andra mäckwärdige Saker här at omskrifva, efter hwad Skoug ock fiske wattn som här finnes, för hwarje hemman förut beskrifwit är. Säd finnes utj Socknen icke särdeles som till Salu föryttras kan, ehuru god åhrswäxt blifwer, utan allmogen i stället anwänder till Boråhs boerne dess af Qwinkiönen tillwärckiande wäfnader, bestående af läruft, dynewar, drägel ock blaggarn, samt Walmar ock Wärcken, hwarmed de sine skatter förnöja, wid denna tillwärckning så af det lindna som ullna är dock här i orten icke tillräckeligt, utan af bägge delarne måste från Städerne, jemte jern lim ock Salt, med andra små huushåldssaker, kiöpas.
Allmogens allmänna tillstånd är dehls oförmögit, dehls oförmögit, som vid Crono ock Skattehemmanen förut Specificerat är, ock frälsehemmans åboeme förnimmes merendels wara af samma beskaffenhet. Igenom Socknen går stora landswägen som löper från Halmstad till Falckenberg ock widare åt Göteborg, hwarpå är en broo wid Mostorp tillhörer halfwa dehlen Halmstad ock öfrige 1/2delen, Åhrstad härad att underhålla. I lijka motto afgår wäg wid Getinge kallad Skiönewads wägen som löper åt Gunnarp, hwarpå ock är en Broo kallad Wägbro, hwaraf helften detta härad underhåller, ock andra helften, Åhrstad härad, bägge broarne äro bygde av Steen ock träwärke, som ock Eskellstorpa ock Wallebroen, den förra belägen på wägen emellan Gietinge ock Räfwinge Kyrckior, ock den senare på stora landswägen, dessutom är på stora landswägen små broar, dock ej af särdeles brohåld, nembln wid Gietinge, Räfwehall, Pålsestugan, Weearp ock Nannickestugan.
Igenom Socknen flyter en liten Åh kallad Eskelstorpa åhen utj hwilcken wid Mostorp tillstöter Asige åhn utj bemte 2ne åher är liten fisk af gieddor, abbor och mört, hwarafdock sällan något wanckat. Inga Pärlefiskerjer uti desse åher eller Bäckar som någon weet at omtala. lngen Giästgifwaregård utj Socknen. Socknehandtwärckare äro 2ne. Een Slatiddare 60/ ock een Skomakare 61/. Boskapens skiötsel angående, så är större delen av hemmans åboeme icke mäcktige flere Creatur föda, än de till sitt huushålds ock gårds bruks förnödenhet nödigt tarfwa, ock således minsta delen som till salu åhrln deraf något afsättia. Utj Socknen är wid Sätesgården inga adelens Betiente utan arbetsfolck. Stands Personer äro förafskedade Lietnanten Bodjn, Pastoren ock dess adjunctus.
Tryckt litteratur om Getinge
(i urval)
Carling, August.
Getinge i forntid och nutid. Ett försök till sockenbeskrivning. 1927.
Folkesson, Mats. Rapport över kulturhistorisk undersökning av Getinge socken inför områdesplanering av Getinge, Halmstads kommun, Hallands län. 1981.
Getinge- en presentation. Utg av Getinge kommun och företagare i samarbete.1964.
Getinge – Rävinge vår hembygd. Red. Stig Haglund och Carl-Axel Carlsson. 1998.