Artiklar
Sockenpresentationer
Tidningsartiklar
Utställningar från Släktforskardagarna
Den normerade databasen ”Hallands befolkning” innehåller kyrkoboksavskrifter av födda 603.920 poster, vigda 165.566 poster, döda 433.656 poster från ca 1680-1935. Totalt över 1 200 000 poster. Länkar till databasen, film & fakta >>

ll

.

ll

ll

Vapnödalen är en gammal havsbotten mellan Nyårsåsen och Galgberget som från tidräkningens början mera kunde betraktas som ett våtmarksområde. Vid Galgberget norra del finns ett antal bronsåldersgravar som tyder på människan intåg i Vapnöbygden har skett för flera tusen år sedan. Skälms kulle ligger strax söder om Vapnö kyrka är en av Hallands största gravhög med en diameter på 34 m.

Vapnö gods som har anor från 1300-talet har haft stor betydelse för bygdens utveckling framförallt under de sista hundra åren fram till nutid. Vi vet att ”Heliga Birgittas” äldsta dotter Märta och hennes make Hövitsmannen i Halland Sigvid Ribbing var ägare 1340-50.  Deras son Peder lät testamentera Vapnö gods år 1379 till Vadstena kloster ( klosterägt under ca 30 år). ”Heliga Birgitta” kan mycket troligt under denna tid ha pekat ut platsen för Vapnö kyrka. ?? Efter klostertiden var godset mestadels i danskt ägo.

Generalguvernören över Skåne, Blekinge och Halland Gustav Otto Stenbock tillika fältmarskalk blev svensk ägare till godset år 1661. Sonen Magnus Stenbock tillträdde godset genom arv 1685. Magnus Stenbock avled som fånge i danskt fängelse år 1717 då sönerna Fredrik Magnus och Carl fick överta godset.

År 1741 sålde Magnus Stenbocks söner en hälftendel och tio år senare den andra hälftendelen (28500 riksdaler) till fältmarskalken Georg Bogislaus Stael von Holstein som sedan år 1754 bildade Vapnö fideikommiss. Samma år var åter Vapnö slott uppbyggt och klart efter att några år tidigare brunnit ner till grunden. Fältmarskalken = fideikommissarien på den tiden förfogade över en areal på 20000 hektar. I princip från havet vid Frösakull – Vilshärad upp till trakterna vid Fröslida. Sperlingsholms gods ingick i denna areal på den tiden.

Ensittarlagen

Under Vapnö fideikommiss fanns ca 350 arrendegårdar inom sex socknar ända fram till början av 1900-talet. Genom ensittarlagen på 1930-talet bildades fastboende i byarna Tiarp och Ågarp inom Vapnö socken. Torparen som byggt sitt hus med eget virke före 1919 på fideikommissets mark fick nu rätt att friköpa den bebyggda tomten samt den åkermark som han brukat. Lantmätaren gjorde utredning och fattade beslut. Under senare delen av 1800-talet och fram till 1940-talet huggs det mycket sten av torparna på Nyårsåsen vilket gav extra inkomster just under den tid då det blev möjligt att friköpa torp med tomt och odlad mark. Den som inte högg sten fick klara sig på sina odlingar på torpet och därutöver slita både mans- och kvinnsdagsverken på godset som betalning av arrendeavgift.

Under denna tid befolkades Vapnö socken av sk statare som behövdes som arbetskraft på godsets större gårdar såsom Vapnö gård, Staelsbo, Blomstervången, Bjällbo, Tiarp och Ågarp. Vid 1900-talets början fanns närmare 900 boende inom Vapnö socken (statare, torpare och extra anställda stenhuggare samt övriga yrkesverksamma som behövdes i byarna ). Idag bor endast 230 personer i Vapnö med huvudsaklig sysselsättning i Halmstad.

Vad som också hände under detta sekelskifte var utdikningen av Vapnödalen. Nyrebäcken fördjupades och rättades ut till att mer likna en kanal. Dräneringar med tegelrör grävdes ner ca 90 cm i marken med 11- 13 meters mellanrum över hela Vapnödalen som sedan mynnade ut till Nyrebäcken. Allt detta arbete var manuellt vilket också skapade många arbetstillfällen i Vapnö socken. Samtidigt märglades marken på Vapnöslätten. Det var lermärgel som grävdes upp och spriddes ut som jordförbättring på åkermarken. Lermärgel låg oftast på ca 1,5 m djup under markytan och var därför mycket slitsamt att få fram. I och med denna filosofi om jordförbättring skapades alla märgelgravar som man kan beskåda ute i Vapnödalen. Enligt källa von Möller: år 1881 hade 859 hektar åkermark märglats på Vapnö fideikommiss.

Fideikommisset har på flera sätt påverkat bygdens utveckling. Hallands regemente (I 16) fick köpa in stora delar av mark från fideikommisset liksom Hallands flygflottilj (F 14). En drygt 3 km lång startbana byggdes ut under åren 1943 – 1957 som skar både Tiarpsvägen och Ågarpsvägen. Vapnödalen har därigenom blivit avskuren från Halmstad stadsområde. Mikedala by med sina åtta gårdar som låg på västra kanten av Galgberget fick lämna plats till Flygflottiljen.

Sista försäljningen från Vapnö gods skedde år 1997 då mark (600 ha) såldes till Halmstad kommun för att utöka övningsområdet för Hallands regemente. Tomtmark till Vapnö kyrka och kyrkogård friköptes inte förrän år 1992. Av Vapnö gods som idag benämns Wapnö AB återstår ca 1000 ha i eget ägo.

Bild: Tiarps slott byggdes 1873 av Gustav W Pripp, svärson till fideikommisarien på Vapnö. Foto: Rune Bengtsson