av Sven Johansson, Halmstad
Halland efter 1645
Tiondelängder
Kan finnas från 1500-talet till ca 1720.
Innehåller uppgifter om ägare/brukare av gårdar och den del av tiondet som gick till Kronan. Dessa kan ibland ge bättre upplysning om brukare än jordeböckerna.
Det ingår inga fastigheter inom städerna i dessa längder, för dem finns skattelängder inom respektive stads arkiv.
Jordeböcker
Började föras ca 1540.
Skattelängder som innehåller uppgifter om grundskatter rustning och rotering. Grundskatten (den årliga räntan) var en fastighetsskatt som fanns kvar till 1903. Den erlades enbart av skattebönderna. Detta innebär att frälsegårdar, kungsgårdar och många små fastigheter inte finns med i jordeböckerna.
Det finns två slags jordeböcker. Special- eller Persedeljordeboken som är utförlig och upprättades vart sjätte och senare vart tionde år.
Mellan dessa utförliga jordeböcker upprättades extraktjordeböcker som upprättades i början på varje år och senare endast kom att innehålla förändringar från föregående år.
erson- och namnuppgifter är mycket opålitliga. Detta är en ren fastighetsskatt och gårdens ägare eller brukare är ingen viktig information för statsmakten. Ofta förs namnet på den gamle brukaren över från föregående längd många år efter att en ny brukare tillträtt.
Kvarntull
1625 beslutades att en kvarntullsskatt skulle tas ut på varje tunna säd som maldes. Eftersom många bönder malde hemma på handkvarnar blev skatten så småningom omvandlad till en personskatt, och döptes då om till mantalslängd. Skatten var till att börja med 1 öre per hushållsmedlem över 12 år.
Efterföljare till Kvarntullen
Längderna innehöll till att börja med uppgifter på alla arbetsföra och skattepliktiga.
1652 beslöts att mantalspenning skulle betalas av alla mellan 15 och vanligtvis 63 år. Många blev undantagna, t ex. adeln, med tjänare, krigsfolk, nybyggare, fattiga och sjuka m.fl. Beräkningar har gjorts som visar att upp till 50% av befolkningen var befriade från mantalsskatten.
I de äldre längderna finns endast familjefaderns namn med tillsammans med uppgifter på antal skattskyldiga. Efterhand blir uppgifterna utförligare och från ca 1750 finns i regel även de skattebefriades namn med.
Beskattningsbar egendom varierar mycket genom åren, i början av 1800-talet var det mycket ”lyxartiklar” som beskattades t.ex. tobak, fönsterglas, sidentyger, klockor, spelkort, osv. Register med förklaringar på kolumnindelningarnaoch församlingsvisa sidhänvisningar finns framtaget av Hallands Genealogiska Förening.
Mantalsuppgifter
Underlag för mantalslängden som varje hushåll själva lämnade in, börjar förekomma en bit in på 1800-talet. Innehåller ofta betydligt utförligare uppgifter än vad som står i mantalslängden.
Avkortningslängderna
Förteckning över resterande skatter som inte kunnat indrivas. Kan finnas i slutet på mantalslängderna.
Var finns skattelängder tillgängliga?
Riksarkivet förvarar länets exemplar i Kammararkivet. Detta exemplar finns tillgängligt hos SVAR.
Landsarkivet förvarar Länsstyrelsens exemplar i Länsstyrelsens arkiv, men även uppbördsmännens exemplar som förvaras i Häradsskrivarens arkiv.
Länsstyrelsens exemplar finns tillgängligt på Arkiv Digital.
Det är olika exemplar som finns på SVAR och AD det finns därför möjlighet att svårläst text i en av längderna går bra att läsa i den andra längden.
Litteratur
Gösta Lext Mantalsskrivning i Sverige före 1860.
Holger Wichman Mantalslängderna i Kammararkivet.
Gunnar Wirsell Om kronans jordeböcker 1541-1936.
Även de flesta släktforskningshandböckerna har bra artiklar om skattelängderna.
Halland före 1645
Materialet för Halland före 1645 finns på Riksarkivet i Köpenhamn, det är dock mikrofilmat och kan beställas via biblioteket i Halmstad.
På danska tiden var Halland indelat i tre län, Laholm, Halmstad och Varbergs län.
Jordeböcker
De äldsta bevarade Jordeböckerna är följande:
Laholms län 1580
Halmstad län 1602
Varbergs län 1591
Extraskattemantaller
Detta är ett antal olika mer eller mindre tillfälliga skatter, de första enligt följande:
1603 Pengaskatten till Mårtensdag
1611 Madskatten till Paaskedag 19 April
1611 Pengaskatten till Mikkelsdag
1612 Pengaskatten till Mikkelsdag
1613 Pengaskatten till Mikkelsdag
1614 Pengaskatten till Mikkelsdag
1617 Pengaskatten till Mortensdag
1618 Pengaskatten till Mortensdag
1620 Pengaskatten till Mortensdag
Efter hand blir det fler och fler skatter, ofta flera olika längder för varje år t.ex. köttskatt, korn och råghjälp, matskatt, båtsmanspengar, osv. I de längder jag tittat i finns gården och brukarens namn med, jag har ingen uppgift på om alla gårdar finns med eller vilka som saknas.