Största delen av en Rotebok i original finns bevarad av Tvååkers hembygsförening, denna avskrift är en avskrift av roteboken i Tvååker. Roteböckerna fastställdes länsvis, det fanns inga gemensamma bestämmelser för hela riket men de var i långa stycken likalydande. 1739 års kontrakt gällde fortfarande år 1854 som grund för reglerna i Halland enligt uppgift från Arkivarie Per Frohnert på Krigsarkivet i Stockholm.

Innehåll:
Contrakt – eller Rote-Bok
Capitel 1: Om Båtsmans legande, antagande och afskedande.
Capitel 2: Om Båtsmannens rättigheter till Torp och Löningsförmåner af Roten
Capitel 3: Om Båtsmans uppfordring till tjenst, samt dess rätt derwid till Beklädnad
Capitel 4: Om General-Munstringar samt Afräknings- och Recruterings-Möten
Capitel 5: Om Båtsmannen då han är på orten, eller hemma i Landsorten wistas

Contrakt – eller Rote-Bok

Tryckt i Kongliga Boktryckeriet i Stockholm år 1824.
Contrakt- eller Rote-Bok, som upptager Rotens och Båtsmannens ömsesidiga skyldigheter och rättigheter för Norra och Södra Hallands Roterings Compagnier uti Halmstads Län; Grundad på det af Kongl. Maj:t den 16 Januari 1739 i Nåder faststälde Båtsmans-Contract, samt sedermera utkomne och nu gällande Författningar; Utfärdat på Kongl. Maj:ts Nådiga befallning utaf Förwaltningen af Sjöärenderna, år 1824.

Capitel 1:
Om Båtsmans legande, antagande och afskedande.

§ 1
Båtsmans legande tillhör Rotehållarne. Ingen får dertill antagas som icke begått Herrans nattvard samt icke har uppnått 16 år, ej eller den som öfverlefvat 36 år.

§ 2
Legan må bero af Rotehållarnes och Båtsmannens friwilliga öfverenskommelse.

§ 3
All öfverenskommelse eller capitulation, att på wissa år tjena wid Båtsmanshållet, är förbjudet.

§ 4
För liten växt, så framt Rekruten eljest är starkt byggd, må ingen casseras. Approbation af legd Båtsman tillhör Companie Chefen, eller den i hans ställe commenderade Officer, som noga tillser och answarar, att endast wälfrägdad och till tjensten duglige Manskap antages. Den sålunda approberade Karlen skall genast derefter af Rotehållarne uppwisas för Landshöfdinge Embetet för att inskrifwas på Lands Contoiret, där ett exemlar af det med Recruten ingångne Contract inlämnas. Är Companie Chefen, eller annan Officer i dess ställe, icke uti Landsorten, må Recruten, på förr wanligt sätt, hos Konungens Befallningshafwande uppwisas; men approberingsrätten är likväl derefter Companie Chefen förbehållen.

§ 5
Läkaren får för nylegd Karls besiktigande och attesten derom, icke taga mer än 12 skilling Banco i Arfwode. § 6 Wid inskrifwningen på Lands Contoiret skall Roten erlägga till Amiralitets Krigsmans Cassan 16 skilling Specie, hwilka af legan innehållas.

§ 7
Emellan Rotehållare och Båtsman må inga Contracter afslutas, hwilka icke instämma med det i Länet fastställde Hufwudcontract; ej heller må contract ingås om penningar i stället för Beklädnad. Där sådane Contracter äro ingångne, skola de såsom olaglige upphäfwas och icke medföra werkan. Wid inskrifning skola derför wilkoren och aftalet emellan Roten och Båtsmannen uti Lands Contoiret Diario antecknas, hwilka wid förefallande twister tjena till rättesnöre för Rotens skyldigheter.

§ 8
Wid först inträffade Recruterings- eller Båtsmansmöte, bör Karlen swärja lydnad och trohet åt Konungen och Riket.

§ 9
Tager lagstadd Dräng lega till Båtsman under sitt tjensteår, förblifwer han i fredlig tid i tjensten till Laga flyttningstid; men Roten betalar dess lön och rättigheter till Amiralitets Krigsmans Cassan. Under krig upphörer wid stadd legning genast årstjensten, och med det samma hans hos husbonden betingade lön för återstående tid.

§ 10
Blifwer någon Båtsman till Underofficer befordrad, och ej annan Karl i sitt ställe skaffar, bör af hans första årslön Roten dertill undfå så mycket tillbaka, som Karlen i lega uppburit, hwilket wederbörande skola vara sorgfällige att befordra.

§ 11
De Båtsmän som få antaget eller i arf tillfallet gårdsbruk, och af dylika skäliga orsakers skull, med Rotehållarnes bifall, få tillstånd att lega Karl i sitt ställe, förblifwa i den förbindelse hos Roten, att om den legde Karlen rymmer, bör den som legt hafwer, antingen träda tillbaka i Båtsmanstjensten, eller ock skaffa annan Karl i den rymdes ställe.

§ 12
Wid Båtsmanshållet recruteras i fredlig tid inom trenne månader. Warar vacancen längre, åligger det Roten att derföre erlägga till Kronan vacanceafgift intill dess annan Karl uppwises; utgörande hela lönen, samt 3/4 af hemkallet och beklädnaden, allt efter behörig uträkning grundad på Länets Markegångspris för året. Om Karlen inskrifwes wid mediet eller inom hälften af den månad som följer näst efter frimånaderne, bör Roten ej beswäras med vacanceafgift för densamma; men om Båtsmannen i Nummer först insättes sedan första hälften af månaden förlidit, kan Roten icke undgå att betala vacanceafgift för hela månaden. Wid utbrottet af ett krig böra alla vacancer completteras enligt Författningarne; men Rotehållarnes recruteringsskyldighet upphör under den tid kriget pågår, och widtages deremot efter återställd fred, tre månader sedan Trupperna återkommit till sin hemort, så framt Konungen i Rådet icke för godt finner att en längre vacancetid tillåta.

§ 13
Rättelse uti de wid Flottans stationer å vacanceafgiften uppgjorde Uträkningar sökes hos Förwaltningen af Sjö Ärenderne.

§ 14
Ifrån tjensten utstrykes Båtsman för stöld, fortfarande liderlighet, wanart och sturskhet; för begågne brott som Domstol afdömt. Får afsked 1:o Wid Cassationsmunstringar å Sjukhusen och Generalmunstringar för oduglighet i tjensten, bräcklighet eller ålderdom. Till förekommande likväl af missbruk med sådande Karlars förafskedande ur Krigstjensten, som sedemera finnes till tjenstgöring wara skicklige att af annan Rote legas och antagas, har Kongl. Maj:t förordnat, att en sådan Karl går åter till sin förra Rote, eller der imellertid annan i hans ställe redan wore anskaffad, bör legan till samma Rote återbetalas. Får afsked 2:o På Rotehållarnes begäran, så wida Karlen dermed är nöjd. I detta fall bör Companie Chefen derom göra anmälan hos wederbörande Befälhafware wid Flottans Stationer, och widfogat ansökningarne om afsked, Companie Chefens utlåtande deröfwer. Rymmare afskrifwes ej utur Rullan förrän 4 månader efter det wederbörande hos Konungens Befallningshafwande begärt Karlens efterlysande; under denna tid tillfaller lönen Amiralitets Krigsmans Cassan.

§ 15
Alla de bewis som rotehållare gifwa angående deras Båtsmäns förafskedande, skola för så mycket mera riktighets skull, antingen med Kyrkoherdens eller Kronobetjeningens underskrift wara bestyrkte, innan de kunna för giltiga anses.

Capitel 2:
Om Båtsmannens rättigheter till Torp och Löningsförmåner af Roten.

§ 16
Båtsmannen njuter i årlig lön 2 R:dr 32 skilling Specie, hwaraf ene hälften till honom utbetalas i Martii och den andra i September månad hwarje år. Wid liqwidation av lönen får ingen så kallad Bränwins- eller Ölgäld afräknas.

§ 17
Delägarne uti hwarje Rote tillåtes att på utmarken, för deras Båtsmän, uppsätta en stuga, 8 alnar inom knutarna, jemte förstuga om 8 alnar, och fähus för 2:ne kor, samt kåltäppa, och derjämte uppbryta 1/2 tunneland i åker och äng till 2:ne stackar hö, mulbete för dess ko och kreatur, samt 8 lass bränwed eller torf, och gärdslefång efter nödtorft och Rotens anwisning så godt det på hemmanets ägor finnes; Men i fall wid en och annan Rote inga lägenheter skulle finnas till hus, kåltäppa, åker och äng i Socknen; så kommer Roten att hysa Båtsmannen med hustru och barn hos sig; Att för åkerland gifwa 2 tunnor råg fast mått, ett lass halm jämte 2 stackar hö för äng, som efter Rotehållarnes förening skall utgöras med 60 lispund hö och 60 lispund halm, Eller i brist deraf godtgöra Båtsmannen allt detta med penningar efter Länets Markegångspris.

§ 18
Åkern skall Roten första gången beså, samt jemte ängen wäl häfdad och hägnad lemna Båtsmannen, som är skyldig wid afträde att alltsammans i lika stånd återställa och för öfrigt under tjenstetiden om förswarlig häfd draga försorg. Å skoglös ort, där sådant ske kan, bör Båtsmannen årligen om sina ägor lägga en famn god stengärdsgård, eller 4 famnar jordwall med dike upkasta. Båtsmannen skall icke understå sig att med otidigt skogsfällande och löfgörande, fast mindre med swedjande, förderfwa hemmanets skog, hwartöfwer Landshöfdingen i orten bör låta noga hafwa tillsyn; Äfwensom att i händelse den Rotebonde, på hwars hemmansägor Torpet är anlagdt, skulle af öfrige Rotedelägarne yrka ersättning för den afsaknad och det beswär honom derigenom förorsakas, och derom med dem ej träffa öfwerenskommelse, (må Landshöfdinge Embetet) efter wederbörandes hörande, pröfwa, ock genom utslag sig utlåta, om ock i hwad mån en sådan ersättning, jämföresewis till knektehållet, må af de sednare utgöras. Inkräktningar wid Båtsmanstorpet, öfwer hwad ofwanföre enligt Contract och Författningar bestås, förbjudes, och böra utläggas der de gjorda äro.

§ 19
När Båtsman är hemma i landet, bör han sjelf bruka Torpet, och med Rotehållarne öfwerenskomma bäst han gitter om han i detta afseende har behof af någon hjelp; Men när båtsmannen är bortcommenderad skall hustrun, med Rotens hjelp, fullgöra hwad om Torpets häfd i denna och näst föregående §§ stadgas.

§ 20
Afbrinna husen å torpet genom wådeld, bör Roten uppsätta nya i stället. Skulle båtsmannen genom sin oaktsamhet tillskynda Torpet, antingen någon märkelig skada eller hela dess undergång, den han genom sin flit förekomma kunnat, må Rotehållarne sådant hos Landshöfdingen eller wid Afräkningsmötet angifwa, och Båtsmannen om saken så fordrar ställa för Rätta, hwarest det lagligen kan mätas och dömas, eller gälda Delägarne i Roten all skada därest sådan anmälan försummas. Rotehållarne böra icke fällas till böte för bristfälligheter som kunna finnas å de Båtsmanstorp, hwilka icke bebos, utan stå ledige och öde; dock, enär Båtsmannen dit flyttar och husen bebor, åligger det Roten att sätta dem i det stånd som wara bör, hwarefter Båtsmannen skall dem wid magt hålla.

§ 21
Båtsmanstorp äro frie från Tionde och så icke till annat hemman i Roten flyttas. Båtsmännen äro frie ifrån Domare- och Matlagspenningar då de sjelfwe bebo sina Torp. Till Presterne betala Båtsmännen för Kyrkotjensten i ett för allt 12 öre R:mt (6 skilling Banco) eller 3 Dagswerken när de äro hemma i landet; men de få icke betungas Hwarken med Påske-, Wigsel-, hustruns kyrkogångs- och begrafningspenningar eller något annat dylikt.

§ 22
Compagnie Chefen skall waka deröfwer att Båtsmännen äro försedde med sådane Torp som ortens Båtsmans Contract föreskrifwer, och att dessa till byggnad och häfd wäl underhållas. Syn anställes häröfwer, ej mindre wid ny Båtsmans antagande, än ock då Båtsmannen det begär, i anseende till af Roten uraktlåtet afhjelpande af därå warande bristfälligheter. Torpen får icke öfwerlåtas till andra personer, utan skola Båtsmännen dem sjelwe bebo, så wida ej af särskilde anledningar det blifwit medgifwet af Rotehållarne och Compagnie Chefen.

§ 23
När någon Båtsman får afsked eller dör, bör den Båtsmannen eller den aflidnes Enka, om dödsfallet eller afskedet sker efter Wårfrudagen, sitta kvar på Torpet till Mickelsmässotiden, och tillgodo njuta det årets gröda. Men får Båtsmannen afsked, eller med döden afgår, efter Mickaelitiden, besitter han eller Enkan Torpet till nästa Midfasta, ock efter Båtsmanna ordom, undfår af efterträdaren betalning för höstutsädet med derå nedlagda arbetet. Dock warder wid bägge tillfällen Båtsmannen eller dess Enka tillåtit, att wid Torpet utfodra sina kreatur med det fodret som där blifwit bärgadt. Men om Båtsmannen är ogift, så behåller Roten hwad af dess rättighet kan innestå för samma år, antingen han är genom döden afgången före eller efter Midsommar.

§ 24
Klagomål, rörande otillräckligheter i åker och äng wid Torpet, samt att husen ej blifwit af Rotehållarne i början så förswarligt uppförde som wederbordts, anföras hos Landshöfdingen i orten, som wid wite, eller genom andra tjenliga medel, tillhåller Rotehållarne fullgöra sina skyldigheter öfwer de klagomål, som ifrån General Munstrings förrättningar och Afräknings-möte öfwerlemnas till Landshöfdingarne, skole befordra till laga och skyndsamt slut.

§ 25
Tvister rörande Båtsmanshållet tillhöra Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar Collegii pröfning, sedan Förwaltningen af Sjö Ärenderne deröfwer hörd blifwit.

§ 26
De ödesmål, som af en eller annan orsak kunna i Roten infalla, böra ej lända Båtsmannen till någon afkortning i sin lön och rättighet; icke heller må de behållne i Roten derföre häfta, utan åligger det Befallningsmannen i Häradet att draga försorg om ödehemmanets ofördröjeliga upptagande, och så laga att Båtsmannen imedlertid får oafkortadt, af de medel som kunna falla af det som säljes från ödehemmanet, sin aflöning. I lika måtto böra ock Innehafware af Frälsehemman sörja för deras ödehemmans upptagande, och får ingen begagna det som af ägorne faller, förr än Båtsmannen fått sin förnöjelse, hwarom Kronobetjeningen skall draga försorg.

§ 27
Så länge Båtsmannen är på tåg, är Roten icke pliktig att ubetala dess lön och rättighet, förr än underskrifne Rullor inkomma att Karlen är i lifwet och gör tjenst. Hustrun får medan mannen är frånwarande icke på lönen något begära, utan hon bör låta sig nöja med det Torpet af sig kastar. Rotehållarne äro icke heller skyldige, när de i rättan tid utgifwit till Båtsmannen medan han lefde allt hwad Författningarne honom bestå, betala något till hans Enka; Utan hafwa Rotehållarnes till annan Karls legande att behålla allt det som återstår, sedan till månadens slut, i hwilken båtsmannen dog, liqwid om hans rättigheter skedt. Rymmer Båtsman och icke ärtappas, behåller Roten ock all hans återstående rättighet, utan någon afgift till hustrun eller barnen. När Båtsman blir fången, må dess hustru och barn, under hans fångenskap och så länge han i Numret för Roten qwarstår, af Torpet förblifwa i orubbad besittning.

§ 28
Båtsmannen förwerkar sin lön till Amiralitets Krigsmans Cassan:

1:o När han bortrest, eller utan laga förfall, blifwit längre tid borta, än honom warit tillåtet.

2:o När han motwilligt uteblifwit från mötesplatsen och uppfordringen, änskönt han sedemera efter några weckors förlopp sig godwilligt inställer.

3:o När han rymmer och antingen godwilligt återkommer eller ertappas.

4:o För den tid då han för brott häktas och dömes, men i Numret får stå qwar. I alla dessa händelser bör Roten hos sig innehålla lönen, intill dess den kan af Amiralitets Krigsmans Cassan uppbäras: Åliggande Rotehållaren att när Båtsmannen saknas och han sjelf ej får rätt på honom, hos Compagnie Chefen derom göra anmälan, som om Karlens efterlysande i behörig ordning föranstaltar.

Capitel 3:
Om Båtsmans uppfordring till tjenst, samt dess rätt derwid till Beklädnad.

§ 29
I fredlig tid skola Befälhafwarne tidigt underrätta Landshöfdingarne om uppfordring och hemlof, på det Rotehållarne derom måga kunna förståndigas i förra fallet att förse Båtsmannen med kläder till årstjenst, Sjö-Commendering eller handräckning, och i det sednare till Båtsmannens emottagande på mötesplatserne. Uppfordring, i hwad ändamål som helst, skall ske efter Nummerordning inom Compagniet, och i behörigt förhållande Compagnierne uti Länen emellan i mån af deras styrka, samt att Rotehållarne och Båtsmännen inom Compagnierne få derwid tillgodo njuta lika rätt. Å en, upprättad af Sjö Milice Contoiret wid stationen, pröfwad lista efter faststäldt formulaire, skall den uppbådade delen upptagas efter Nummerordning, och i fall något Nummer af den uppfordrade styrkan icke kan påräknas till tjenst, böra ordsakerne derföre antecknas. När de upphöra, såsom då under tiden vacant Nummer blifwir recruteradt, skall Karlen till tjenstgöring inställas. Den ene Båtsmannen får icke göra tjenst för den andre under uppfordring, med mindre icke sådant sker med Rotehållarnes samtycke.

§ 30
För uteblifwande från uppfordring anses för laga förfall:

1:o När wådeld Båtsmannens egendom öfwergått.

2:o När hustru och barn eller han sjelf äro illa sjuke.

3:o När arf honom tillfallit och han till dess wårdande behöfwer blifwa hemma.

4:o När han är permitterad på Sjöresa.

§ 31
Wid hwarje uppfordring skall Compagnie-Skrifwaren upprätta en Rulla öfwer Beklädnaden, som öfwerses innan uppbrottet sker, i närvaro af någon å Landshöfdingens wägnar samt Marchens Anförare. Allt wad som finnes odugligt, återställes genast till Roten, i hwilken händelse Landshöfdingen besörjer om ersättning. Denna klädesbesigtning bör noga werkställas till förekommande af Cassation på stationen.

§ 32
Wid uppfordringen lämnas Karlen Utredning-persedlar, bestående av: En Kapprock eller Kavaij af blått wadmal, stofferadt med samma tyg från kragen till skörtet, ståndskrage 5 tum hög samt klaff med öfwerklädd knapp, fodrad i lifwet antingen med blått Boj eller annat färgadt eller ofärgadt ylletyg, samt i armarna, med blågarns eller annan foderwäf, dubbla slag och 2:ne knapprader med 5 öfwerklädda knappar i hwardera och 2:ne dylika knappar wid hwarje arm. En Kappsäck af skinn, segelduk eller stark fyrskäftad wäf; lång: 1 aln 20 tum, wid: 2 aln 2 tum, bottnarne i diametre 17 tum, fodrad med blågarns eller ordinarie foderwäf, samt försedd med snörhål och linor. En nåckad rya eller ylletäcke, minst 3 alnar lång och 2 alnar bred. En hängmatta af buldan, 3 1/4 alnar lång och 2 alnar bred, med skothorn, skärlinor och kauser. Desse persedlar beräknas att räcka minst 3 tjenstgöringsår. Skulle de likwäl efter en sådan tids förlopp till mer eller mindre del, wid skeende wederbörlig besigtning, kunna uthålla en ny upfordringstour, må de få begagnas under en så lång tid af tjenstgöringen, som Besigtnings-Förättningen ansett dem kunna hålla. Wid hemkomsten är det Båtsmannnens skyldighet att Utrednings-persedlarne Roten återställa. Annan, följande år i fredlig tid tjenstgörande, skall dock Roten ej utgifwa någon ny beklädnad, förr än tjenstgöringstouren i sin Nummerordning å nyo inträffar, utan består Kronan Båtsmannen under tiden sådane kläder nästföljande § bestämmer. Under krig då hela Båtsmanshushållet är uppfordradt och wanligt hemlof ej äger rum, skall hwarje ny uppfordringstour anses inträffa efter 12 månaders tjenstgöring, då Rotens skyldighet att Årsbeklädnaden utgöra å nyo widtaga. För att likwäl bespara Rotehållarne Beklädnadens förfärdigande och transporterande, då Båtsmannen icke har hemlof, må Rotehållarne i stället erlägga Beklädnadskostnaden till Kronan efter uträkning och Markegångspris. Äfwen, som om wid något tillfälle Båtsmannen under en årstjenst eller uppfordringstermin skulle lemnas hemlof på en eller flere månader, må, då han åter utgår att det återstående av årstjensten fullborda, Roten icke affordras någon widare beklädnad, utan skall Båtsmannen, när wid den skedde uppfordringen han med årsbeklädnad blifwit försedd, fullgöra sin tjenst. Å alla Beklädnads-persedlar skola modeller å Lands Contoiret i Länet wara att tillgå.

§ 33
Så snart Båtsmannens tjenstgöring till lands eller sjöss fortfarit i 6 månader, lemnar Kronan Båtsmannen till understöd en tröja, ett par långbyxor, ett par skor, ett par ullstrumpor och en skjorta att beräknas honom till godo för 6 månaden. Fortfar den oafbrutna tjenstgöringen än widare efter denna tids förlopp, så erhåller Båtsmannen, för lika tids ytterligare tjenst, en full årsbeklädnad, sådan som Rotehållarne den bestå. Wid utdelningen af Rote Beklädnaden iaktages likwäl; Att för de första 2:ne månaders tjenst utöfwer 6 månader, utlemnas allenast 1 par skor och 1 par strumpor, och att om Båtsmannen derunder hemförlofwas, ej något widare utgifwes; Men efter förloppet af dessa 2:ne månader då tjenstgöringen fortfar, utdelas återstoden af förenämnde Krono-Beklädnad. Efter 12 månaders oafbruten tjenstgöring inträffar termin till full årsbeklädnads erhållande. Hemförlofwas Båtsmannen sedan tjenstgöringen warat in på 9 månaden af årstjensten, och Båtsmannen således redan Krono Beklädnaden undfått, affordras honom icke någon ersättning för den återstående tiden, utan behåller han kläderne utan widare beräkning än, därest han inom loppet af samma år åter utcommenderas, i hwilket fall sådant likwäl ej rubbar rotens skyldighet att efter uppfordringens beskaffenhet till års- eller sommartjenst, Sjöcommendering och handräckning Båtsmannen med kläder förse, utan endast rörer liqwiden Kronan och Båtsmannen imellan.

§ 34
Skulle under uppfordringstiden i Konungens tjenst, någon af Roten åt Båtsmannen lemnad Utrednings-persedel förskingras eller förkomma, af wåda eller på annat sätt, bör undersökning anställas, och han därmed af Kronan förses i mån af persedlarnes återstående brukningstid. Börandes enligt gällande Författningar förfaras, i de fall där Båtsmannen pröfwas skyldig att sådane persedlar ersätta.

§ 35
Wederbörande Officerare och betjente, som äro manskapet följaktige till deras hemwist, skola medföra, och under säker wård tillställa, Roten dess aflidne Båtsmans Beklädnad, jämte utredning; Och bör dessutom tillse att det hemförlofwade manskapets utredningspersedlar blifwa till Roten aflemnade. Närmare är det stadgade sålunda förklaradt; Att på Kronans skepp och fartyg böra månadreligen Beklädnads Munstringar hållas, och då någon Karl om bord sjuknar, må det som honom tillhör upptecknas, samt emot Inmunstrings Rullan jämföras, så att det som då saknas kan genast efterfrågas. När dödsfall under commendering i land sker, bör Compagnie Officeraren låta Compagnie Skrifwaren genom brefwexling med wederbörande Krono Betjent inhemta Rotehållarnes besked om kläderne skola bortauctioneras och penningar derföre dem tillställas. Sker dödsfallet ombord på Fartyg, bör sedan allt upptecknat är, wid Masten säljas skor, strumpor, skjorta, tröjor och byxor, hwilket noga verificeras och Rotehållarne redowisas. Wid ovanlig afgång genom dödsfall härrörande af smitta, kommer med de aflidnes kläder att förhållas enligt Befälets Förordnande till förekommande af smittans utbredning, efter de omständigheter försigtigheten fordrar.

§ 36
Allmogen är icke pliktig att låna eller gifwa Båtsmannen kostpenningar eller skjuts till Möten eller Munstringar. Dock förhjelper Roten, wid uppbåd, Båtsmannen till Rendezvous platserne. Men skulle Båtsmannen behöfwa till uppehälle 2 till 3 à 4 mark S:mt (12 à 16 skilling Banco), för de dagar som han efter Tågordningen bör wara på wäg till utsatte Rendezvous platsen, hwarifrån han efter Tågordningen till flottans stationer fortskaffas, då måste Roten honom dermed försträcka, i afräkning på dess lön.

§ 37
Ingen Båtsman får föra kista eller skrin med på tåg, eller medhafwa något mera än Utrednings-persedlarne och Beklädnaden jämte egne kläder, hwilket allt med kappsäcken ej bör öfwerstiga 5 Lispund.

§ 38
I öfrigt under Marche ställer sig Compagnie Chefen eller Anföraren till noggrann efterlefnad Tågordningen och gällande Författningar, äfwensom de Ordres honom kunna wara wid tillfället särskilt gifne. Blifwer någon Båtsman under Tåget så sjuk att han ej kan medfölja, bör Anföraren med Krono Betjeningens biträde låta förlägga honom på tjenligt ställe att njuta wård och skötsel, samt derom underrätta Konungens Befallningshafwande i orten, som widare förordnar om den sjukes förplägning och wård till dess han så tillfrisknar, att han kan fortskaffas antingen till tjenstgöringsstället om han är uppbådad, eller ock till sitt hemwist.

§ 39
Om Båtsmannen utan tillstånd begifwer sig ifrån uppfordringen till Landsorten, åligger det Rotehållarne hos närmaste Krono Betjent föranstalta att han blifwer återförd.

Capitel 4:
Om General-Munstringar samt Afräknings- och Recruterings-Möten

§ 40
Wid General-Munstring och då Förwaltningen af Sjö-Ärenderne pröfwar nödwändigt förordna att Afräknings- och Recruterings- Möte med Båtsmanshållet i allmänhet eller något Compagnie bör werkställas, lemnar Konungens Befallningshafwande derom underrättelse, på det att genom utfärdande allmänna kungörelser, alla wederbörande samt Rotehållarne må kunna kallas, att wid laga answar, till den bestämda dagen wid Mötesplatsen, sig infinna.

§ 41
Wid skeende Afräknings-Möte böra Rotehållarne ej beswäras med Rotebeklädnadens uppwisande, utan i det fall att Uppfordring då tillika inträffar.

§ 42
Uteblifwer Båtsman utan laga förfall (se § 30 i denna Rotebok), befordras han till laga straff. Båtsmannen bör, jämväl då Afräknings- och Recruterings-Möte sker, ärlägga den årliga 6 öre S:mt afgiften, som Compagnie-Skrifwaren emottager och tillställer Amiralitets Krigsmans Cassan. Men då sådane Möten icke inträffa, betalas den af Båtsmannen en gång om året, på sommaren offenteligen wid Kyrko Paraderne, till Compagnie Chefen, som derefter densamma i nämnde Cassa redowisar.

§ 43
Som de årlige Afräknings- och Recruterings-Möten i allmänhet komma att hädanefter inställas, böra de twister, som imellan Rotehållarne och Båtsmän om desse sednares rättigheter kunna yppas, därest förlikning dem imellan genom Compagnie Chefens bemedling icke i godo kan träffas, anmälas hos Konungens Befallningshafwande i Orten, som äger att dem efter Författningarna genast afgöra.

§ 44
Den Rotehållare som icke kommer tillstädes wid inträffande Afräknings- och Recruterings-Möte för att gifwa besked om Båtsmannens rättigheter och hwad eljest erfordras, eller ock, därest han lagligen hindrad är, icke har Fullmägtig eller Granne som fullkomligt swar kan aflemna, plikte för uteblifwande till Amiralitets Krigsmans Cassan 16 skilling Banco, hwilka böter fördubblas hwarje gång då en och samma Rotebonde från Mötet uteblifwer eller afsänder otjenlig Fullmägtig.

§ 45
Den Rotehållare, som icke inställer sig wid General Munstring, eller därest laga förfall honom hindrar, ej för sig ställt sådan fullmägtig som kan gifwa nöjaktigt besked angående allt det Båtsmannen och Roten imellan kan förefalla, antingen Numret är vacant effectift eller Båtsmannen bortcommenderad, skall böta till Amiralitets Krigsmans Cassan 32 skilling Banco, hwilken plikt, enär desse General Munstringar flera gånger å rad försummas af en och samma Rote, fördubblas emot sista gången.

§ 46
Möten må på de platser där det sig göra låter, få hållas å Rådstuga eller Tingshuset. Compagnie Chefen, eller de Officerare hwilka dess Möten förrätta, så wäl som Compagnie Skrifwaren, måga få begagna, under den tid förrättningen pågår, inqwartering in natura.

Capitel 5:
Om Båtsmannen då han är på orten, eller hemma i Landsorten wistas.

§ 47
Hwar och en wid Krigsståndet, ifrån den högste till den lägste, bör winnlägga sig om en sann Guds kännedom och dyrkan. Båtsmännen skola wara sine Sockneprester lydige i det som angår deras salighet och samwetsmål, och infinna sig till Catechesförhör, samt medföra wid Möten och Uppbåd bewis om sina framsteg i Salighetskunskapen och huru de sine Salighetsmedel bruka.

§ 48
Båtsmannen får ej antaga eller bruka underlige Slägters namn.

§ 49
Båtsmannen får för gäld icke byättas, ej eller hans sold i betalning gå.

§ 50
Båtsmannen får icke utan Rotehållarens lof, wara öfwer 3 dygn ifrån sitt Torp, eller utom socknen der Roten är belägen. Men behöfwer han för en eller annan orsak skull, tjenstledighet för resor utom Länet eller till sjöss, bör sådant ske med Rotehållarnes wilja och Befälets bifall. Till utrikes sjöfart må de Båtsmän, som hafwa hustru och barn eller eget hemwist i Landet, permitteras, men icke de ogifte, så framt ej för deras återkomst borgen ställes.

§ 51
Då skogseld uppkommer, skall Båtsmannen med yxa eller bila, spade och wattenkärl komma till elden. Blifwer han alldeles borta utan laga förfall, böte 5 daler S:mt (1 R:dr, 32 skilling Banco). Kommer han försent, eller träder från sitt arbete och ställe wid elden förr än hemlof gifwes, böte 3 daler S:mt (1 R:dr Banco). Wid skallgång skall Båtsmannen wara tillstädes.

§ 52
Alla Embetsbref och Rapporter som skola ifrån Compagnie Cheferne eller Officerare i orten afgå, fortskaffas af Båtsmannen till närmast boende Krono Betjent, hwilken bör insända dem till Landshöfdings Embetet, som låter införa den i fribrefsbok, och sedan på Post Contoiret aflemna. Men alla Embetsbref som gå inom Compagniet, fortskaffas af Båtsmannen till ägaren ifrån ena till andra Corporalskapet.

§ 53
Båtsmännen får nära sig med det handtwerk de lärt, men förbjudas att bruka Pojkar, Lärogossar eller Gesäller, samt att inrätta någon werkstad, eller sätta sig tillsammans. Guldsmeds- eller Tenngjutare-hantverken få ej öfwas å Landet, men wäl i Städerna hos lagligen tillförordnade Mästare, samt under deras stämplar såsom Gesäller.

§ 54
Kongl. Maj:t tager i dess synnerliga hägn och beskydd Bonden, hans hustru, barn och tjenstefolk för Båtsmannens öfwerwåld och ofredande. Nu, sedan Compagnie Cheferne bo och wistas inom Compagniets stånd i Landsorten, böra så wäl Rotehållare, som Båtsmän, wid sig yppade klagomål, hos Compagnie Chefen söka och winna rättelse. Alla förseelser och förbrytelser, Båtsmännen begå och ej kunna med extrajudicielle bestraffningar försonas, skola, om de till Krigs-Domstols upptagande höra, inrapporteras till wederbörande Stations Chef, hvarförutan hos Landshöfdingen i orten begäres laga undersökning af närmaste Domstol, som, efter slutad rannsakning, insänder Protocollet deröfwer till Stations-Chefen, för att till Krigs-Rättens handläggning öfwerlämnas. Andre brottmål åter, böra af Ortens Domare upptagas och afdömas.